Handelsmän och hantverkare

Fram till mitten av 1800-talet var det bara handlare och hantverkare som fick bedriva näringsverksamhet i städer.

En handelsman eller hantverkare som ville etablera sig i en stad var först tvungen att ansöka om burskap. Hantverkare var i regel tvungna att ha mästarbrev, det var ett bevis på att de kunde sitt jobb och att de var professionella. För att få fart på handeln i den nya köpingen Örnsköldsvik struntade man i det och lät alla som ville starta verksamhet! Det innebar att många unga kom för att pröva lyckan, men kostnaden för husbyggen och material blev svåra för många. Konkurserna haglade tätt i den unga köpingen. De flesta bönder och drängar i trakten var ju vana att skaffa det de behövde på annat håll.

Handelsboden

I utställningen finns en handelsbod från 1893.

Många handelsbodar var diversehandlare. Det betyder att man sålde lite av varje. Man hade öppet från tidig morgon till sent på kvällen, men det var ofta glest mellan kunderna. Handlarna valde, i första hand, tomterna längs Storgatan. Man flyttade ofta boningshusen från byarna runtomkring och ställde dem med fasaden mot gatan. På bottenvåningen mot gatan var handelsboden och på övervåningen bodde handlaren med sitt husfolk. På bakgården fanns bland annat stall, vedbod, dass och lagerlokaler.

Eftersom många kunder kom långväga ifrån - i vagn eller i släde - hade handlaren också rum och stallplats till deras förfogande för övernattning på sin bakgård.

Affischer

Rea! Sale! Hur såg affischerna ut för 100 år sedan? Det här är några cirka 100 år gamla affischer från Örnsköldsvik.

Mått, volym och vikt

Här är förklaringar till volym, mått och vikt och några andra termer.

Aln (efter 1609) = 59,38 cm. Före denna tid synes alnen kring Mälaren och i Östergötland varit 56 cm och i Västergötland 64 cm

Ankare = 39,25 liter

Bok = 24 ark skrivpapper. 20 bok = 1 ris

Center = 100 skålpund = 42,5 kg

Decker (däcker) = 10 st. Mått för skinn och hudar

Dussin = 12 st

Famn = 1,78 meter; som vedmått varierande, mellan 3 och 5,65 m³

Fat = 157 liter

Fjärding = våta och insaltade varor. 12 kannor = 31,4 liter, i torra varor 4 kappar = 18,3 liter. I syd- och västsverige fanns skäppefjärding = 7 liter. I Närke och Västmanland = ¼ tunna = 8 kappar = 36,6 liter

Fot = 0,2969 meter = ½ aln. I äldre tider varierande.

Gross = 12 dussin = 144 st

Jungfru = ¼ kvarter = 8,2 cl

Kanna = 2,6 liter; var före 1600-talet ½ dl större

Kast = 4 st. 20 kast = 1 val

Kubikfot = 10 kannor = 26,17 liter

Kvarter = 0,325 liter

Lass = skattepliktig körning av kol, ved, malm e dyl efter fastställt värde

Lispund = 8 ½ kg

Lod = 13,16 g. Under 1600-talet som handelsvikt 13,28 g

Läst = 12–13 tunnor; spannmål = 12 skeppund. om varor som vägs = 12 skeppund; om salt = 12 tunnor (småläst), 16 eller 18 tunnor (storläst). Senare (1500-talet) = 24 tunnor om lös transport

Mark = ursprungligen 205–210 g men sedermera 425g; avses järn- och kopparvikt är det 340–375 g. Mark silver och guld var alltid 205–210 g. Mark vadmal = 96 alnar

Markpund = lispund om 6,8 kg

Mil = 10 689 m. Småländsk mil = 7,5 km; västgötamilen = 13 km (någon gång 20 km). I Dalarna och Finland 5–6 km

Ort = 4,25 g. Som rymdmått detsamma som jungfru

Oxhuvud = 90 kannor, dvs 236 liter, men kan vid import av rödvin vara 225 liter

Pund = lispund

Skeppund = ofta 170 kg. För järn och koppar tillämpades 5 olika viktsystem mellan 136 och 194,5 kg. 1 skeppund = 20 lispund à 20 skålpund

Skålpund = 425 g = 32 lod

Skäppa (1700–1800-talen) = ¼ tunna 36,6 liter (fast mål 41,2 liter). I södra Sverige 27 ½ liter och före 1665 24,8 liter

Spann = ½ tunna = 28 kannor = 73,5 liter

Stavrum = 216 fot³. Mått för ved

Stop = ½ kanna = 4 kvarter = 1,3 liter

Stycke (tyg) = 15 meter (bomull/siden), 30 meter (lärft/ylle)

Styver = 1 öre i silver; efter 1776 = 1/6 skilling

Timmer = 40 st. Om skinn

Tjog = 20 stycken

Tum = 2,47 cm (verktum) = 2,97 cm (decimaltum)

Tunna = varierande alltefter användning, exempelvis för fisk och öl = 125,6 liter; för smör = 16 pund, för spannmål = 142–165 liter

Tunna guld, räknebegrepp = 100 000 daler silvermynt (under 1700-talet fallande värde, då begreppet följde sedelinflationen)

Val = 20 kast à 4 st (sill, strömming mm), 1 kast = 4 st

Åm = 144 liter (vin); kan dock vara 157 liter

Vad får man för 10 kr?

Med hjälp av det så kallade konsumentprisindexet är det möjligt att jämföra prisnivån ett år med prisnivån ett annat år.

1820 vs 2010

För 10 kr år 1820 kunde man köpa lika mycket varor och tjänster som för 804 kr år 2010.

För 10 kr år 2010 kunde man köpa lika mycket varor och tjänster som för 0,12 riksdaler riksgälds år 1820.

1850 vs 2010

För 10 kr år 1850 kunde man köpa lika mycket varor och tjänster som för 699 kr år 2010.

För 10 kr år 2010 kunde man köpa lika mycket varor och tjänster som för 0,14 riksdaler riksgälds år 1850.

1893 vs 2010

För 10 kr år 1893 kunde man köpa lika mycket varor och tjänster som för 600 kr år 2010.

För 10 kr år 2010 kunde man köpa lika mycket varor och tjänster som för 17 öre år 1893.

1900 vs 2010

För 10 kr år 1900 kunde man köpa lika mycket varor och tjänster som för 534 kr år 2010.

För 10 kr år 2010 kunde man köpa lika mycket varor och tjänster som för 19 öre år 1900.

1920 vs 2010

För 10 kr år 1920 kunde man köpa lika mycket varor och tjänster som för 164 kr år 2010.

För 10 kr år 2010 kunde man köpa lika mycket varor och tjänster som för 61 öre år 1920.