Fritid

Idag är vi ganska fixerade vid det där med fritid. En del tycker det är viktigt att ha olika aktiviteter att gå på och det kan bli så att vår fritidsaktivitet blir en del av vår identitet, säger vilka vi är och vilken grupp vi tillhör. Förr var gränserna mellan jobb och fritid inte lika tydliga. Du hade kanske en hög uppgifter som du måste utföra under dagen, vissa saker måste göras på bestämda tider, som att mjölka korna, medan andra kunde göras när som helst under dagen, som att hugga ved. Mellan de här jobben passade man på att leka lite, och det gick också att lägga in lek i jobbet ibland.

Du kanske känner någon som tycker om att snickra, sy eller jaga på fritiden. Det är exempel på sådant som förr var nödvändiga saker som måste göras, men som idag räknas mer som fritid (det finns såklart de som har det som sina jobb också). Då kvällen kom och utesysslorna var avklarade satte man sig vid brasan, i ljuset av elden, och lagade verktyg och kläder eller tillverkade något nytt. Någon kunde samtidigt berätta en saga eller läsa ett stycke högt ur någon bok.

På söndagar skulle man vara ledig, man skulle helga vilodagen. En hel del saker måste göras ändå om man driver en bondgård, ta hand om djuren till exempel. Men man försökte vara ledig så mycket som möjlig. Många vuxna ville nog passa på att vila medan barnen ville leka. Man skulle också gå till kyrkan på söndagar.

Lekar

Barn leker och fantiserar, det är idag självklart och det är viktigt att barn får leka. Men så har det inte alltid varit. Förr var det ofta viktigt att barnen hjälpte till med försörjningen. Antingen var man en självklar del i skötseln av de dagliga sysslorna på en gård eller så hade man ett arbete någon annanstans. Men då man fick möjlighet passade man självklart på att leka.

Man lekte rollekar, byggde upp världar i fantasin, låtsas att man är någon annan, på samma sätt som idag. Rollekarnas innehåll handlade då som nu om vad man ser, upplever, är med om och hör talas om. Barnen då blev inte jagade av zombier utan av exempelvis trollen. Saker att använda i leken skapar man lätt genom att låtsas. En pinne kan vara ett oändligt antal andra saker – bara man vill. Ett vedträ kan bli en fantastisk docka att ha som bebis och några stenar kan bli ett slott, då som nu.

Leksaker

Att ha så många leksaker och egna saker som vi har idag är ovanligt. Under 1900-talet har det bara ökat hela tiden. Det har alltid varit en skillnad beroende på hur pass gott ställt familjen har det. I familjer som har haft gott om pengar har barnen haft fler och mer avancerade leksaker.

Under 1800-talet och bakåt i tiden tillverkade de flesta det mesta som man behövde själva. Det gällde också leksaker. Någon vuxen eller ett äldre syskon kunde slöjda ihop en leksak åt de yngre barnen.

Barnen i utställningen

Nils

Nils jobbar på sågen sex dagar i veckan. Han är ledig på söndagar och då passar han på att göra sådant som han gillar. På vintern åker han gärna skridskor på sina egentillverkade skridskor. På sommaren badar han och hans kompisar mycket.

Mark

Mark delar sin tid mellan skolan och handelsboden. Han leker så ofta han kan med de andra barnen på gatan.

Maria

Maria har en del fritid. Eftersom hon är yngst av syskonen på bondgården behöver hon inte hjälpa till så mycket på gården. Men hon har såklart en del sysslor som hon måste göra vid sidan av skolan. Maria håller också på att lära sig spela piano.

Elin

Det är ganska nyss som Elin flyttade och började som spinnpiga på gården. Visst leker hon ibland med de andra barnen på gården men hon har inte riktigt kommit till rätta i det nya. Hon längtar ofta hem.

Theresia

Theresias dagar är ganska varierande eftersom familjen flyttar runt så mycket. Ibland har hon mycket att stå i och ibland kan hon bli ganska sysslolös. Hon är bra på att dra i gång större lekar som alla kan vara med i.

Lars-Anders

Lars-Anders dagar handlar mycket om att följa de vuxna och hjälpa till då han kan, hålla sig ur vägen då det är nödvändigt att passa på att leka däremellan.