Väsen

Världen var en aning mer magisk förr. Då befolkades vår värd av mystiska väsen.  De levde sida vid sida med oss. Det är bra att veta lite grann om vad och vilka en kan tänkas möta. Här är några av dem.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vittra

 

De är mindre än vi, och jordbrukare. Vittra lever sitt liv precis som vanliga människor. De har kor, getter, får och hästar. Korna ser ut som vita fjällkor. De ger mycket mjölk. Kastar man en kniv över ett vitterdjur får man det.

 

Vittra bor vanligen under en stor sten, eller under golvet i stallet eller ladugården (då bodde de där innan huset byggdes). De kan också bo i fäbodar på vintern. De lever i familjer och är mycket musikaliska.

 

 

Skogsrå

 

Ett rå uppträder alltid ensamt. Ofta visar hon sig som en stor, snygg flicka med långt utslaget hår och skrattande mun, klädd i skogsgröna kläder. Skogsrået är galen i karlar.

 

I Norrland har skogsrået luden underkropp. I Mellansverige har hon rävsvans och i Sydsverige har hon alltid ihålig rygg och lurar folk vilse. Då gäller det att snabbt vända jackan ut och in för att hitta hem igen.

 

Skogsrået väcker kolare som somnat och hjälper jägare hon tycker om att få byten. Avslöjar du ditt namn får hon makt över dig.

 

Tomte

 

Tomten är en liten gubbe klädd i grå kläder och röd luva, som håller till i stall och ladugårdar. Ett annat namn är gårdsrå. Är han på gott humör pysslar han om gårdens djur, annars kan han skada dem.

 

Man vet att man har en tomte i ladugården om djuren trivs och det är rent och välsopat. Man kan också hitta flätor i hästens man på morgonen. Tomteflätor i hästmanen ska man inte lösa upp för då går det illa.

 

Det kan vara svårt att få syn på tomten. Han är bara i farten på natten, för i solsken blir tomten förvandlad till en mjuk massa.

 

Man ska aldrig tömma hölador och sädesbingar över sommaren för tomten behöver höet att vila sig i och säden att äta.

 

 

Bjäran

 

Bjäran är ett grått litet nystan som rullar fram på jakt efter mjölk. Den rullar in i grannens ladugård, suger mjölk från korna och rullar hem igen för att spy upp mjölken i sin ägares mjölkbytta. Bjäran har ett särskilt kärl som brukar stå bakom farstudörren och har en bräda på kanten som bjäran kan rulla uppför. En bjära kan skaffa vad som helst utom psalmböcker.

 

Om man vill bli av med bjäran, kan man hälla kokande vatten på den. Vill man veta vem bjärans ägare är skall man bränna bjärdyngan i en korsväg en torsdagsnatt, när månen är i nedan. Elden ska göras av nio olika sorters ved. Då kommer ägaren springande för att krafsa bjärdyngan ur elden.

 

Gör din egen bjära

 

Ingredienser:

 

9 olika sorters garn spunnet från 9 olika sorters hår.

9 kol från 9 olika träslag

Avskrap från kyrkklockor

1 utspottad oblat

Nattvardsvin

3 droppar blod

 

Tillverkningen ska ske i bastu tre torsdagsnätter i rad.

 

Spinn där de nio olika garnen av de nio olika håren. Linda garnet om de nio olika kolstyckena.

 

Blanda i avskrapet från kyrkklockorna och oblaten, som spottats ut vid nattvarden.

 

Sista torsdagskvällen hälles nattvardsvinet över nystanet.

Därefter skäres ett sår i vänster lillfinger. Droppa tre blodsdroppar i nystanet och läs följande:

”Om du för mig på jorden dra och springa, skall jag för dig i helvetet sedan brinna”.

 

Kasta därefter nystanet över vänster axel.

Bjäran får då liv och frågar:

”Vad ska jag dra?”

 

Svara då vad du önskar, t.ex.:

”Ost och mjölk och allt du kan ta!”

 

 

 

 

Varulven eller varbjörnen

(var kommer från verr, ett äldre ord för man, människa)

 

I Ångermanland var det vanligare med Varbjörnar än Varulvar. Det beror på att hos oss var det björnen som var det stora hotet mot boskapen, inte vargen. Björnen var dessutom ett heligt djur bland samerna och kunde ha flera magiska egenskaper. Varbjörnen är alltså en människa som kan förvandla sig till björn, frivilligt eller ofrivilligt.

 

Man blir en varbjörn genom trolldom. Antingen förvandlar du dig själv eller så är det någon annan som kastat en förtrollning över dig.