Daesnie buerkiestimmieh mij volyme, mööleme jïh leavloe jïh naan jeatjah baakoeh.

Aln (mænngan 1609) = 59,38 cm. Dan åvtelen alne lij Mälaren jïh Östergötlandesne 56 cm jïh Västergötlandesne 64 cm.

Ankare = 39,25 lijtere

Gærja = 24 arkh tjaelemepaehpere. 20 gærjah = 1 rijse

Center = 100 skålpund = 42,5 kg

Decker (däcker) = 10 st. Mööleme skåerriej jïh dueljiej gaavhtan
 

Dussine = 12 st

Famn = 1,78 meetere; goh moeremööleme jeerehte, gaskoeh 3 jïh 5,65 m³

Fat = 157 lijterh

Fjärding = lovves jïh såålhteme vaaroeh. 12 kannor = 31,4 lijterh, gejhkie vaaroeh 4 kappar = 18,3 lijterh. Åarjel- jïh jilliesveerjesne lij skäppefjärding = 7 lijterh. Närkesne jïh Västmanland = ¼ dåtnoe = 8 kappar = 36,6 lijterh

Fot = 0,2969 meetere = ½ aln. Dejpeli jeerehte
 

Gross = 12 dussine = 144 st

Jungfru = ¼ kvartere = 8,2 cl

Kanna = 2,6 lijterh; 1600-låhkoen åvteli ½ dl stuerebe
 

Kast = 4 st. 20 kasth = 1 val

Kubikfot = 10 kannor = 26,17 lijterh

Kvarter = 0,325 lijtere

Lass = skaehtiedïedteles fovresjimmie tjïrrijste, moerijste, maelmijste jallh seamma laakan tjïrkes vierhtine

Lispund = 8 ½ kg

Lod = 13,16 g. 1600-låhkoen mietie goh åesiestimmieleavloe 13,28 g

Läst = 12-13 dåtnoeh; goernh = 12 skeppund. Vaaroej bïjre mah vïekesjidh = 12 skeppund; saelhtien bïjre = 12 dåtnoeh (onneläst), 16 jallh 18 dåtnoeh (stoerreläst). Mænngan (1500-låhkosne) = 24 dåtnoeh loeves fovresjimmien bïjre

Mark = Aalkoevisnie 205-210 g men dan mænngan 425 g; ruevtie- jïh kåahpereleavloe dïhte lea 340-375 g. Mark sïlpe jïh gullie lij åålegh 205-210 g. Mark skrovre = 96 alnar

Markpund = lispund mij 6,8 kg

Mïjle = 10689 m. Smålaanten mïjle = 7,5 km; västgötamïjle = 13 km (såemies aejkien 20 km). Dalarnisnie jïh Såevmesne 5-6 km

Ort = 4,25 g. Goh sisnjeldsmööleme seamma goh jungfru

Vuaksaåejjie, sisnjeldsmööleme = 90 kannor, dsj 236 lijterh, men jis rööpsesvijnem importeeredh årrodh 225 lijterh

Pund = lispund

Skeppund = daamtaj 170 kg. Åvteli ruevtie jïh kåahpere nuhtjin 5 ovmessie væktoesysteemh gaskoeh  136 jïh 194,5 kg. 1 skeppund = 20 lispund à 20 skålpund

Skålpund = 425 g = 32 lod

Skäppa (1700-1800-låhkoeh) = ¼ dåtnoe 36,6 lijterh (tjïrkes mööleme 41,2 liter). Åarjel-Sveerjesne 27 ½ lijterh jïh åvteli 1665 24,8 lijterh

Spann = ½ dåtnoe = 28 kannor = 73,5 lijterh

Stavrum = 216 fot³. Moere-mööleme

Stop = ½ kanna = 4 kvarter = 1,3 lijtere

Bielieh (tyjje) = 15 meeterh (bomulle/sidene), 30 meeterh (lærfte/ålloe)

Styver = 1 ööre sïlpe; mænngan 1776 = 1/6 skilling

Timmer = 40 st, dueljiej bïjre

Tjog = 20 st

Tum = 2,47 cm (verktum) = 2,97 cm (decimaltum)

Dåtnoe = jeerehte nåhtoen mietie, v.g. guelieh jïh voelegh = 125,6 lijterh; voeje = 16 pund, goernh = 142-165 lijterh 

Dåtnoe gullie, ryöknemedïejvese = 100 000 daalh sïlpedaalh (1700-låhkoe mietie vierhtie vualani, juktie dïejvese sïeteleinflasjovnine dåeriedi)

Val = 20 kasth à 4 st (siltieh, strömmingh j.j.), 1 kaste = 4 st

Åm = 144 lijterh (vijne); maahta gujht årrodh 157 lijterh