Handelsmän och hantverkare i staden

Fram till mitten av 1800-talet var det bara handlare och hantverkare som fick bedriva näringsverksamhet i städer. En handelsman eller hantverkare som ville etablera sig i en stad var först tvungen att ansöka om burskap. Hantverkare var i regel tvungna att ha mästarbrev, det var ett bevis på att de kunde sitt jobb, att de var professionella. För att få fart i den nya köpingen Örnsköldsvik struntade man i det och lät alla som ville starta verksamhet. Det innebar att många unga kom för att pröva lyckan, men kostnader för husbyggen och material blev svåra för många. Konkurserna haglade tätt i den unga köpingen. De flesta bönder och drängar i trakten var ju vana att skaffa det de behövde på annat håll.